Köpa bil med etanol – men vad är egentligen etanol?

Kanske går du och tänker på att köpa en bil, men hur har du tänkt dig med bilen? Blir det en bil med diesel, kanske en med vanlig bensin, eller något eldrivet? Eller varför inte en som går på etanol eller något annat biobränsle? Många gånger kan det vara klokt att välja en lösning som medför att man kan låna till bil istället för att köpa den eftersom det gör att utgiften inte blir lika direkt utan att man kan dela upp den lite mer och delvis skjuta upp utgiften och kostnaden till framtiden. Man kan betala lite allt eftersom, eller som fransmännen brukar säga, “peu um peu”.

Oavsett hur du väljer att betala för bilen så blir du nog mycket glad av att köpa en bil om du väljer en som går på etanol. Men vad är egentligen etanol för något undrar du kanske, rent kemiskt alltså? Det kan ju vara kul att veta vad för slags energi som ligger och puttrar i motorn. Skillnaden mellan bensindrivna bilar och bilar som går på metanol eller etanol är faktiskt inte alltför stor när det gäller hur de små molekylerna i det flytande bränslet är sammanlänkade.

I vanlig bensin så ha man en form av kolväten, alltså ämnen som består av kol och väte. Det har man även i etanol och metanol, men kolväteföreningen i metanol och etanol är lite mer avancerad än i vanlig bensin.

Vanlig bensin innehåller endast kol och väte som är förenade. Det enklaste kolvätet är metan, CH4, alltså en kolatom och en väteatom. Både kol och väte är grundämnen i det periodiska systemet. Sedan finns det ytterligare varianter som innehåller flera kol och flera väten, och de är följande:

Etan C2H6

Propan C3H8

Butan C4H10

Pentan C5H12

Hexan C6H14

Heptan C7H16

Oktan C8H18

…och så vidare. Det finns ännu längre kolväten också. Denna typ av enkla kolväten med endast enkelbindningar mellan atomerna kallas för alkaner. Om det finns dubbelbindningar mellan atomerna pratar man om alkener istället, och där binder ett kol till en väteatom med mer än en bindning. Det betyder att det finns färre platser över till ytterligare väten, så antalet väteatomer blir färre. Ett exempel på en alken är till exempel eten, som får formeln C2H5. Där binder en av kolatomerna till en väteatom med två bindningar. Det finns även alkyner med trippelbindningar, men dessa går vi inte in på närmare just nu.

Men metanol och etanol, undrar du kanske? De innehåller också främst kol och väte, men även syre. En av väteatomerna är utbytt mot en hydroxidgrupp eller hydroxidjon (-OH) som binder till kolatomen. Därför får man till exempel metanol, CH3OH eller etanol, C2H5OH istället. Det kan även vara så att mer än en OH-grupp binder till strängen av kol, och i det läget får man en flervärd alkohol. Ett exempel är propantriol (handelsnamnet är glycerol) som innehåller tre OH-grupper. Etanol är en alkohol med en OH-grupp (OH-gruppen består av en väteatom och en syreatom), och OH-gruppen binder till kolatomen.

gazeti