Vete

Även om de flesta förknippar etanol med sockerrör eller energiskog (salix) kan etanol också framställas från vete genom jäsning. Det vete som vi odlar i Sverige kallas på latin Triticum aestivum. Det är en av arterna i vetesläktet, som i sin tur är en del i familjen gräs. Det finns ett stort antal vetesorter som alla är anpassade för att växa i olika klimat och miljöer. Detta gör att vete odlas över hela världen, och den ettåriga växten uppskattas för sina frön, som är rika på stärkelse. Dessa kan användas på flera olika sätt, bland annat som bränsle, som nämndes ovan, men också som djurfoder och som mat. Gemene man använder sannolikt oftast vete i form av vetemjöl, som ingrediens i olika maträtter och bakverk. Om du vill hitta recept som innehåller vetemjöl, kan du gå in på Matklubben.se.800px-Wheat_close-up

Stora delar av vetets odlingshistoria är okända, men man vet med relativ säkerhet att vete har odlats i Mellanöstern i mer än 11 000 år. Man har nämligen hittat fynd som är 11 500 år gamla som innehåller odlingsspår av vildformen av enkornsvete. Man tror att den första kulturarten uppstod genom att man korsade detta vilda enkornsvete med tandat bockvete, en mycket närstående art. Detta ska ha gett upphov till den art av vete som idag kallas emmervete.

Veteodlingen spred sig sedan från Mellanöstern till Sydeuropa och Mellaneuropa, och man har hittat bevis för att vete odlades vid kusten mot Atlanten runt år 5 000 f. Kr. Under yngre stenåldern fanns också en annan art av vete i Europa, det kortaxiga kubbvetet. I Norden har man hittat spår av emmervete, enkornsvete och vanligt vete redan från tidig neolitikum, men vete blev inte det populära sädesslag som det är idag med en gång. Vete fick nämligen stå tillbaka för korn under lång tid. Under äldre järnålder består endast runt 5 procent av allt som odlas i Sverige av vete, och under yngre järnålder sjunker den siffran till 1 procent. Vetebröd användes då bara som ”finbröd” vid särskilda tillställningar. Det är först under medeltiden som vetet börjar odlas igen i något större utsträckning, och sedan sker en gradvis, långsam ökning genom århundradena fram till det populära sädesslag som vetet är idag.

gazeti